Vad kännetecknar en akademisk tankesmedja?

Det finns dem som undrar hur LU Futura i egenskap av en akademisk tankesmedja skiljer sig från andra tankesmedjor. Ordet tankesmedja kopplas ofta ihop med opinionsbildning eller en viss åsiktsinriktning och som universitet driver vi ju självfallet inte en viss politisk linje. I den mån vi har en särskild agenda så är den att vi menar att de mest betydande framtidsfrågorna inte går att närma sig ur ett enskilt perspektiv utan kräver bred tvärvetenskap. 

Därmed inte sagt att vi inte vill att vår kunskap ska få betydelse i samhället och ligga till grund för väl avvägda politiska beslut. Och självklart påverkar vi genom de ämnen som vi väljer att arbeta med. När LU Futura-gänget under hösten har diskuterat framtidsfrågor har vi inte kunnat eller velat bortse från två frågor med särskilt stor påverkan på mänskligheten: klimatet och arbetslivet. Klimatet för att det handlar om mänskligheten grundläggande villkor. Och arbetslivet för att det spelar så stor roll för våra liv och för att vi redan nu kan se en framtid där jobb försvinner och tas över av datorer samtidigt som vi lever längre och förväntas arbeta längre.

En annan stor fråga som börjar ta form ligger oss som lärosäte särskilt varmt om hjärtat, nämligen framtidens lärande. Hur omsätter vi det vi idag vet om inhämtning av kunskap i praktisk pedagogik och hur kommer det att se ut under kommande decennierHur kommer framtidens studenter att se på vetenskaplig kunskap, och vilka behov kommer de att ha? 

När vi inför uppstarten av LU Futura såg oss om vid andra lärosäten så hittade vi ingen exakt motsvarighet till vad vi vill uppnå. Inom universitetsvärlden finns många framstående tvärvetenskapliga institut. På nära håll har vi Pufendorfinstitutet och internationellt finns bland annat Max Planck-instituten, ofta med naturvetenskaplig inriktning. Andra starka centra är CRASSH i Cambridge och TORCH i Oxford som liksom nystartade CIRCUS i Uppsala fokuserar på samhällsvetenskap och humaniora. Dessa institut och centra innehåller vanligen framtidsfrågor, men de står sällan uttalat i förgrunden för verksamheten. Det sedan decennier väletablerade Institutet för framtidsstudier vid Stockholms universitet är undantaget, men även där är det i första hand forskningsprojekt som ska bedrivas och verksamheten tar inte formen av tankesmedjearbete och samverkan står heller inte i fokus.

Såsom universitet hyser vi ett mycket högt förtroende. Enligt 2018 års förtroendebarometer (Medieakademin), toppar vi listan över samhällsinstitutioner som svenska folket har förtroende för och ligger på tredje plats totalt (efter Systembolaget och IKEA!) Detta förtroende måste vi inte bara förvalta utan också utnyttja till att vara en mötesplats där tankar kan mötas och alla frågor ställas. Som en av medlemmarna i universitetets kulturråd sa när vi häromveckan presenterade vår verksamhet för dem: Det finns ett särskilt värde av en universitetsförankrad tankesmedja eftersom man vet att den inte är i någons sold.

 

 

 

november 15, 2018

Inlägget postades i

Okategoriserade