Visa rutor

Vad kännetecknar en akademisk tankesmedja?

Det finns dem som undrar hur LU Futura i egenskap av en akademisk tankesmedja skiljer sig från andra tankesmedjor. Ordet tankesmedja kopplas ofta ihop med opinionsbildning eller en viss åsiktsinriktning och som universitet driver vi ju självfallet inte en viss politisk linje. I den mån vi har en särskild agenda så är den att vi menar att de mest betydande framtidsfrågorna inte går att närma sig ur ett enskilt perspektiv utan kräver bred tvärvetenskap. 

Därmed inte sagt att vi inte vill att vår kunskap ska få betydelse i samhället och ligga till grund för väl avvägda politiska beslut. Och självklart påverkar vi genom de ämnen som vi väljer att arbeta med. När LU Futura-gänget under hösten har diskuterat framtidsfrågor har vi inte kunnat eller velat bortse från två frågor med särskilt stor påverkan på mänskligheten: klimatet och arbetslivet. Klimatet för att det handlar om mänskligheten grundläggande villkor. Och arbetslivet för att det spelar så stor roll för våra liv och för att vi redan nu kan se en framtid där jobb försvinner och tas över av datorer samtidigt som vi lever längre och förväntas arbeta längre.

En annan stor fråga som börjar ta form ligger oss som lärosäte särskilt varmt om hjärtat, nämligen framtidens lärande. Hur omsätter vi det vi idag vet om inhämtning av kunskap i praktisk pedagogik och hur kommer det att se ut under kommande decennierHur kommer framtidens studenter att se på vetenskaplig kunskap, och vilka behov kommer de att ha? 

När vi inför uppstarten av LU Futura såg oss om vid andra lärosäten så hittade vi ingen exakt motsvarighet till vad vi vill uppnå. Inom universitetsvärlden finns många framstående tvärvetenskapliga institut. På nära håll har vi Pufendorfinstitutet och internationellt finns bland annat Max Planck-instituten, ofta med naturvetenskaplig inriktning. Andra starka centra är CRASSH i Cambridge och TORCH i Oxford som liksom nystartade CIRCUS i Uppsala fokuserar på samhällsvetenskap och humaniora. Dessa institut och centra innehåller vanligen framtidsfrågor, men de står sällan uttalat i förgrunden för verksamheten. Det sedan decennier väletablerade Institutet för framtidsstudier vid Stockholms universitet är undantaget, men även där är det i första hand forskningsprojekt som ska bedrivas och verksamheten tar inte formen av tankesmedjearbete och samverkan står heller inte i fokus.

Såsom universitet hyser vi ett mycket högt förtroende. Enligt 2018 års förtroendebarometer (Medieakademin), toppar vi listan över samhällsinstitutioner som svenska folket har förtroende för och ligger på tredje plats totalt (efter Systembolaget och IKEA!) Detta förtroende måste vi inte bara förvalta utan också utnyttja till att vara en mötesplats där tankar kan mötas och alla frågor ställas. Som en av medlemmarna i universitetets kulturråd sa när vi häromveckan presenterade vår verksamhet för dem: Det finns ett särskilt värde av en universitetsförankrad tankesmedja eftersom man vet att den inte är i någons sold.

november 15, 2018

Inlägget postades i

LU Futuras arbetsmetoder

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

LU Futura-samtal #1: Skånsk klimatomställning

Det allra första LU Futura-samtalet ägde idag rum i Hörsalen på Pufendorfinstitutet inför en 50-hövdad skara av särskilt inbjudna skånska politiker, miljöstrateger, studenter, tjänstemän och företagsrepresentanter. Fokus låg på den senaste och kanske mest betydelsefulla i raden av rapporter från FN:s klimatpanel (IPCC, Intergovernmental Panel of Climate Change), den så kallade 1,5-gradersrapporten.

På plats fanns vår LU Futura-medlem Markku Rummukainen, professor i klimatologi och svensk representant i IPCC. Särskilt inbjudna att delta i panelen var också Caroline Fredriksson Hallin från avdelningen för teknisk vattenresurslära vid Lunds universitet, och Christer Ljungberg, vd för Trivector och expert på hållbara transportsystem.

Från vänster Markku Rummukainen, Caroline Fredriksson Hallin, Christer Ljungberg och moderator Lynn Åkesson. Foto: Marie Cronqvist

Markku inledde med att beskriva huvuddragen i rapporten, som författats av ett 90-tal forskare från hela världen och har sin kunskapsbas i ungefär 6000 publicerade vetenskapliga artiklar. Den globala uppvärmningen är i nuläget cirka 1 grad Celsius i jämförelse med förindustriella nivåer, men vi närmar oss snabbt 1,5 grader. Rapporten beskriver vad det betyder om vi lyckas stoppa den globala uppvärmningen vid 1,5 grader i stället för 2,0 grader.

Om vi ska ta med oss någonting från IPCC-rapporten, menade Markku, så är det att en halv grad spelar mycket stor roll när det gäller effekter och risknivåer. Ett talande exempel är att vid 1,5 grader försvinner exempelvis mellan 70 och 90 procent av världens korallrev, jämfört med över 99 procent vid 2 grader.

Men vilken betydelse har då klimatförändringarna för Skåne? I sitt inlägg tog Caroline Fredriksson Hallin upp frågan om vad som händer med Skånes kust när havet stiger. Hon framhöll att det händer betydligt mer med vår kust än övriga Sveriges eftersom Skånes kustremsa till stor del består av sandstränder. Sandstränder är känsliga eftersom de är dynamiska och utsatt för konstant erodering. Här finns en översvämningsrisk redan idag, men då havet stiger till följd av klimatförändringarna kommer det att krävas omfattande åtgärder. Caroline efterlyste en nyorganisering av kustskyddsarbetet i Skåne. Ansvaret behöver exempelvis flyttas upp från enskilda fastighetsägare till kommunnivå om den långsiktiga planeringen ska komma till stånd.

Christer Ljungberg hade flera uppmaningar till skånska kommuner, varav en var att styrning bör ske med mål i stället för med prognoser. En annan var att sluta planera för ökad biltrafik och ändra normen för resande. Vi har i stort sett samma bilnorm idag som vi hade för 50 år sedan. Vi är alltså inbyggda i vissa beroenden. Eftersom vi haft kännedom om problemet med fossilbränsle och utsläpp i snart lika lång tid utan att något väsentligt har hänt med transportsektorn kan det nu vara hög tid att ersätta morötterna med piskor. Ingen hållbar utveckling går för närvarande så fort som vi skulle önska – eller så fort som de måste gå. Christer ville också se skånska kommuner gå före när det gäller hållbara transporter, och han önskade därutöver aktivt lobbyarbete för att få tillbaka nattågen mellan Köpenhamn och den europeiska kontinenten.

I den livliga diskussion som följde togs även andra aspekter upp såsom exempelvis risken för extremväder, klimatförändringarnas effekter på folkhälsan vid längre växtsäsong, inklusive ändrade förutsättningar för allergiker, och behovet av att drastiskt minska vår konsumtion. Att allt hänger samman blev tydligt för oss alla åhörare. Klimatfrågans komplexitet kräver komplexa åtgärder. Och, som IPCC-rapporten framhåller: Det är inte omöjligt att begränsa uppvärmningen, men det kommer att krävas aldrig tidigare skådade gemensamma ansträngningar i ett långtgående globalt samarbete!

Cirka 50 personer kom för att lyssna på det första LU Futura-samtalet idag den 9 oktober.

Detta var den första LU Futura-samtalet i vad vi hoppas blir en serie spännande samtal på olika aktuella teman. Introduktionerna av Markku Rummukainen, Caroline Hallin och Christer Ljungberg spelades in och kommer att finnas tillgängliga här på bloggen och via vårt Twitterkonto snart. Håll utkik!

oktober 9, 2018

Inlägget postades i

Futurasamtal

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Gänget är på plats och diskuterar framtidsutmaningar

Nu är skutan sjösatt! Under våren har Lynn och Marie på fakulteternas förslag intervjuat ett antal forskare. Ett härligt gäng har vaskats fram, en forskare per fakultet. Tillsammans ska vi bygga upp tankesmedjan.

Det känns lite som att bryta ny väg medan vi går; det finns gott om tankesmedjor men i de efterforskningar som vi har gjort har vi inte hittat några som bygger sin verksamhet på den breda tvärvetenskap som står till buds här vid LU.

De två gånger vi har träffats har intensiva samtal förts kring vilka som är framtidens stora frågor. Några inte helt otippade ämnen är klimat, framtidens arbetsmarknad och demografiska förändringar såsom en åldrande befolkning och stora folkomflyttningar. Det är förstås frågor som redan ligger på många forskares bord. För Futuragänget gäller nu att ta sig an frågorna på ett sätt så att de gynnas av tankesmedjans tvärvetenskapliga sammansättning. Hur skulle exempelvis en framtid utan fossila bränslen påverka kön, klass, fattigdom, privilegier, arbetsmarknad, människans identitet mm?

En annan kanske mindre tippad framtidsfråga som diskuterades var språket. Vilket språk vi använder verkar enligt forskning ha betydelse för hur vi tänker. Vad innebär det då att hälften av världens 7000 språk beräknas vara utdöda år 2100? Vad vinner och vad förlorar människan på att vi börjar tala alltmer lika varandra, med färre lokala skillnader?

Utbildning och bildning var också en framtidsfråga som många i Futurateamet återkom till. Den är nära sammankopplad med hur man når ut med forskning och hur man ska förvalta det förtroende som akademin fortfarande har.

Inom universitetsvärlden talas ofta om ”samverkan med det omgivande samhället”. Bland vissa ämnen, som medicin exempelvis, finns ett omättligt begär efter forskarna och deras kunskaper. För annan forskning finns inte samma sug. Några Futuraforskare berättade om hur svårt det kan vara få till stånd samarbeten med vissa myndigheter, som inte omedelbart ser nyttan av, eller som inte anser sig ha tid med trevande samarbeten med akademin.

LU Futura har som mål att vara en motor för formuleringen av samhällsrelevanta framtidsfrågor. Ska vi lyckas med detta måste vi slipa på våra metoder för att nå ut och även se till att relevanta samarbetspartners utanför universitetet hittar in.

Ulrika

september 16, 2018

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar


Välkommen till LU Futuras blogg!

LU Futura är en akademisk tankesmedja vid Lunds universitet. Den är en plattform för framtidsfrågor där kunskap från universitets alla fakulteter samlas för att gemensamt belysa angelägna samhällsfrågor.

Arbetet i LU Futura präglas av ett proaktivt förhållningssätt: Vilka är de viktigaste framtidsfrågorna som ännu inte identifierats? Vad händer när nanovetaren möter bibelexegeten, när cancerforskaren möter medeltidshistorikern, eller när folkrättsjuristen möter den tekniske logistikern? Lunds universitet har en rikedom av såväl spetsforskning som bredd och dagligen äger tvärvetenskapliga dialoger rum vid vårt universitet. Forskare möts i olika konstellationer för att lära av varandra och skapa ny kunskap. LU Futuras specifika roll är att med siktet inställt på framtiden knyta samman det tvärvetenskapliga kunskapsutbytet och använda den samlade kunskapen för en aktiv samverkan med samhället utanför universitetet. Detta upplägg, att arbeta med kunskap från alla fakulteter, är något helt unikt för LU Futura.

LU Futura verkar i gränssnittet mellan universitetet och dess omgivande samhälle. Den ska fungera som en katalysator för nya problemställningar och skapa arenor för samtal med andra aktörer i samhället. Kunskapsinstitutioner som Lunds universitet har alla möjligheter att identifieras som en motor för formuleringar av relevanta samhällsproblem genom att bidra med fakta, analyser och kunskapsunderlag. Med LU Futura vill vi göra just detta.

Denna blogg är en del i uppstarten av LU Futura. En viktig uppgift för oss nu är annars att tillsammans med samtliga fakulteter formera det tvärvetenskapliga team som smedjan ska bestå av. Vi ser med spänning fram emot detta arbete!

februari 1, 2018

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg