Futurasamtal#4: Vad vinner vi på att införa språktest för medborgarskap?

Den frågan vändes det ut och in på vid ett LU Futura-samtal i slutet av augusti. I publiken satt forskare, språklärare, politiker och intresserad allmänhet för att diskutera vad högre krav på medborgarskap kan leda till.

Se Futurasamtalet i sin helhet

Tre inbjudna talare inledde samtalet ned korta föredrag om sin forskning kring ämnet.

Först ut var Kenneth Hyltenstam, professor emeritus i tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet. Efter genomgång av andras och egen forskning på området framgick att varken piska eller morot gjorde nämnvärd skillnad i hur snabbt man lär sig ett nytt språk. Däremot finns politiska poänger att vinna på att ställa krav på språktest.

– Tre av fyra svenskar är positiva till språktest, säger Kenneth Hyltenstam. 

Nästa talare var Anna Tegunimataka, ekonomhistoriker från Lund som jämförde Sveriges mer liberala lagstiftning med den mer hårdare och mer kravfyllda danska. Hon besvarade i sitt föredrag frågan om vilka som blir medborgare i Danmark respektive Sverige samt vad ett medborgarskap har för effekt för den enskilde på arbetsmarknaden. 

Sammanfattningsvis kan sägas att det finns stora skillnader mellan de båda länderna i hur många och vilka som blir medborgare. Men när det kommer till frågan om effekter av medborgarskapet på arbetsmarknaden finns inga skillnader. 

– Man hade kunnat förvänta sig att danskarnas högre krav på medborgarskap skulle innebära en större skjuts in på arbetsmarknaden i Danmark än i Sverige. Men någon sådan skillnad fann vi inte, säger Anna Tegunimataka. Däremot noterade vi att i båda länderna fick invandrare från Asien och Afrika, en skjuts i inkomstutvecklingen efter de att de fått medborgarskap.

 Från Malmö universitet kom Christian Fernandez, statsvetare som forskar om medborgarskap och mångkulturalism. Han menar att det faktum att Sverige nu talar om att införa språktest för medborgarskap är en del av en större utveckling som tog fart i slutet av 90-talet. Holland var först ut men sedan följde flera länder i rask takt.

– Frågan är kanske Sverige har varit så sent med att haka på, säger Christian Fernandez, som menar att den rådande uppfattningen i Sverige har länge varit att integration funkar bäst när den är frivillig och flexibel.

 

 

september 9, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade
Secured By miniOrange